NASCAR-succén 2

 

Andra helgen på vår succéresa blev inte sämre. På väg dit fick vi bekräftat ryktet, att svenske Mattias Ekström skull göra sin ovalbanepremiär. Inte bara sin, utan som förste svensk någonsin. 

I veckan mellan tävlingarna gjorde vi en liten "roadtrip" över bl.a Charlotte med det fantastiska Hall of Fame, och tittade in på ett par olika racegarage där de bygger racebilarna. Hendrick Motorsport och Stewart- Haas. Samt en liten rundtur på Charlotte Motor Speedway som har sitt NASCAR-race nu i oktober.
Åt och drack gott på Hooters och typiska amerikanska stekhus. 

Så vi var rejält taggade och såg verkligen fram emot lördagkväll. Även här kom vi över billiga biljetter till dagen före och kollade både tidskvalet på fredagen, och "Nationwide"-racet som är en slags division 2, med lite svagare bilar men med en hel del av förarna från högsta divisionen. Eftersom det var den 11:e september, eller 9/11 som dom säger har inramningen extra patriotisk. Mycket flaggor och flygplan. Dom är stolta över sitt land.

Vi hade bra biljetter vid utgången av kurva fyra. Det är där man skall sitta, för där händer det mest,  det är där omstarterna sker efter gulflagg. 42 bilar i två rader som ursinnigt rusar fram med sina V8:or på maxvarv. Det är om inte ljuv, så i alla fall musik för öronen, ja hela kroppen faktiskt. Ett ljud som verkligen inte kan beskrivas, det skall upplevas.

Det föll sig så att min favorit, Jeff Gordon i #24 hade sin depåplats rakt framför oss. Kul att följa de hektiska stoppen på 14 sekunder. Full tank och fyra nya hjul. Här har man nytta av en liten kikare för att se detaljerna. Man kan också hyra en liten mini-TV med hörlurar för $50, för att följa alla varvtider och lyssna på radiotrafiken mellan förarna och stallet i depån.

 

Hur det gick för Mattias i bil #83? Han gjorde ett bra jobb och var inte inblandad i några olycker. Snygga omkörningar och disciplinerad körning. Bra så faktiskt. Körde upp sig drygt 10 placeringar från sin start längst bak och fick beröm av Red Bull/Toyota stallet. Nästa år kör han kanske hela serien.

Vad kostar då en sådan här tripp, undrar kanske ni. Jo, i runda tal så här: Flyg från Skandinavien till USA gick på runt 5000:-/person. Hyrbil i nio dagar från Dollar för oss fyra killar kostade 4500:- + bensin för 200 mil 1200 kronor, alltså runt 1400:-/person. Fem dygn i förbokade lite dyrare hotell som Holiday Inn Express, och fyra billigare motell som Super 8 längs med vägen: 8500 kronor, som blir cirka 2100:-/pers. Biljetter till alla fyra racedagarna gick på omkring 2500:-/person. Alltså sammanlagt runt 11000:-/person för nio oförglömliga dagar. Inte minst bevisade det, att det är lätt att göra. Allt viktigt bokar man på internet hemifrån. Äta och dricka skall man göra givetvis, men det är billigare där än här hemma med en dollarkurs på drygt sju kronor.