2010/03/01

Bila i USA


Även om bil är nödvändigt i USA är det inget nödvändigt ont, utan det är ren njutning att få sitta bakom ratten genom fantastiska landskap på breda och välskyltade vägar. När man väl är på väg i sin hyrbil så förstår man hur stort landet är så det största problemet är att inte gapa över för mycket - det som inte ser så långt ut på kartan visar sig vara 50-100 mil. En lagom dagsetapp är 30-40 mil och hellre ännu kortare om det finns mycket att se och man väljer en mindre och slingrig väg. Det finns en del bra sajter för planeringen, t ex GoogleMaps och mapquest.com.

Det är förstås inte nödvändigt att boka hyrbil hemifrån, men det kan vara gaska skönt att ha det klart. Förutom de etablerade kedjorna som Avis och Hertz, kan vi rekommendera rentalcars.com (f d ebilshyra.se) som förmedlar hyrbilar från Alamo, Dollar och Thrifty. Kanske inte fullt så flotta kontor, men kostnaden är lägre och vi har aldrig varit missnöjda. Det finns firmor som söker folk som är villiga att köra deras bilar från en del av landet till en annan. Lånet av bilen kostar inget men man får lämna en depositionsavgift och betala bensinen själv. Nackdelen är att man får ett datum när man måste vara framme med bilen, så det blir mest sträckkörning, men om man bara vill ta sig från punkt A till B - varför inte prova. Kolla sajterna driveaway.com och gonomad.com.

Det svenska körkortet funkar i USA. Det går att ordna internationellt körkort via Motormännen, men i princip är det bara en översättning av det svenska.

Att hyra en GPS (navigator) är väl en självklarhet för de flesta i dag, men om ni skulle tveka - gör inte det!  Ni behöver den. Det är inte rätt sak att spara in några kronor på. Tänk bara på att ändra stat i GPS:en när ni kör över gränserna. Väldigt ofta finns samma ortsnamn på massor av ställen över hela USA och man kan hamna riktigt fel om man inte ser upp. Förtjänas dock att nämnas att några av de allra finaste ställena har vi kommit till när vi kört fel och råkat hamna på platser som vi inte skulle hamnat på om vi inte gjort en miss i programmeringen.

Bensin är billigt, nu senast i mars 2013 strax under 4 dollar, även om amerikanerna klagar över höjda priser, och säljs i gallon (3,79 liter). I princip alla bensinstationer tillämpar förskottsbetalning. Oavsett om man betalar med kort eller kontant krävs i de flesta fall att man går in på stationen och antingen betalar i förväg för ett visst antal gallons (så det gäller att ha koll på hur mycket tanken rymmer och hyr mycket som förbrukats) eller helt enkelt lämnar sitt kort "i pant". Det är sällan våra kreditkort fungerar i pumparna för oftast skall man knappa in sitt postnummer (zip code) och det funkar inte med svenska postnummer. I princip det enda bensinbolag där våra kreditkort fungerat rakt av är Sunoco.

När man hyr bil erbjuder uthyrningsfirman olika försäkringar och självriskeliminering, t ex Personal Accident Insurance (olycksfall), Personal Effects (stöld) och Liability Insurance (tredjepartsförsäkring vid skadeståndskrav). Kostnaderna ligger mellan 5 och 40 dollar per försäkring och dag. Det kan vara lönt att prata med sitt försäkringsbolag i förväg och få rekommendationer. Ofta skiljer sig försäkringarna mellan bolag och stater och man blir lätt lite ställd när man står framför uthyrningsdisken och en oftast ganska stressad säljare börjar räkna upp vilka försäkringar de erbjuder. Vi brukar prioritera Liability Insurance, eftersom vi har skydd för stöld samt en självriskeliminering i vår hemförsäkring.

Värt att tänka på är att om föraren är under 25 så blir bilhyran rejält mycket högre!

Det kan vara stor kvalitetsskillnad på vägarna i de olika staterna, ibland kan underhållet släpa efter rejält. Interstate-vägarna motsvarar ungefär våra motorvägar och har mellan 3-7 filer i vardera riktning. US-route (highways) skyltas med vita sköldar och är något mindre. Informationsskyltar om kommande vägtullar dyker upp i god tid. Kostnaden brukar ligga på 2 till 4 dollar. Billigaste vi råkat på har varit 75 cent och dyrast var bron mellan Long Island och Staten Island där vägtullen kostade $13. Än så länge kan man fortfarande betala till en tjänsteman eller kasta i mynt i en korg, men de manuella vägtullarna är på väg att försvinna på allt fler ställen, i vissa stater är det helt automatiserat.
I stället är det ett system med "transponders" eller "bizz" som gäller. Kolla med biluthyrningsfirman på plats vad de rekommenderar - att hyra en transponder kostar bara någon dollar per dag plus förstås själva vägtullsavgiften. Lite svårt att bedöma själv om den behövs eller inte om man inte varit i området tidigare, så vi brukar helt enkelt lita på vad de säger.

Trafikreglerna skiljer sig oftast inte så mycket från de svenska, men två saker kan påpekas: 1) Kör aldrig om en skolbuss som stannat och 2) det är i de flesta delstater - om inte skyltar anger annat - tillåtet att göra högersväng i korsningen även om det är rött ljus, förutsatt givetvis att det är fritt i trafiken. Värt att tänka på är också att det i de flesta delstater är förbjudet att ha öppnade flaskor med alkoholhaltiga drycker - gäller även passagerarna. Normala hastigheten i städer är 35 mph - ofta lite lägre vid skolor, på landsväg 55 mph och på motorväg mellan 65 och 75 mph.

Kör väldigt försiktigt vid vägarbeten! Det finns nästan alltid polismän i en eller flera bilar i närheten som värnar om de som arbetar längs vägarna, både vid vanliga vägarbeten och när gräs klipps eller buskar och träd ansas. Det varnas för dubbla böter om man överskrider de nedsatta hastighetsgränserna vid vägarbeten.

På de större motorvägsinfarterna finns ofta längst till vänster en samkörningsfil (Car Pool Lane) utmärkt med en romb. Där får man köra om man är två eller fler i bilen och det är ofta lite bättre framkomlighet där.

Amerikanerna är nästan alltid mycket vänliga och försiktiga i trafiken och inte alls så hetsiga som vi europeér ofta är och tittar oförstående om någon hetskör eller tutar i onödan. Det enda stället där vi upplevt trafiken som något tuffare var nu senast i Texas.

Man har på flera ställen börjat bygga rondeller. Eller "Rotary" som dom sätter upp varningsskyltar om. GPS:en säger också så. Det här är nytt för amerikanerna och dom gillar det inte. En del rondeller är så stora att man inte ser hela och där sätter man upp extra skylting om att man inte skall svänga till vänster i ingången. Det saknas ibland filmarkeringar så att allt blir lite "ingenmansland". Vi mötte till och med cyklister som var på väg in motsols i området. Lite extra uppmärksamhet rekommenderas.

1 kommentar:

  1. Precis börjat läsa er blogg inför kommande USA-resa. Verkar lovande - ser fram emot resten!
    Anders
    Skanör

    SvaraRadera